Miljöpartiet och Piratpartiet fungerar bäst i symbios

Crashcourse i min tolkning av Piratpartiets mål och strategi:
Debattera, driva på utveckling och få till ändring i samtliga partiers politik.

Crashcourse i min tolkning av skillnaden mellan MP och PP:
Miljöpartiet gillar piratpolitik på en rent ideologisk basisPiratpartiet i sig står dock för pan-demokratiska principer som täcker hela färgspektrat. Piratpartiet har etablerats som parti för att dessa principer har glömts bort hos många partier.

För att få till stånd en förändring i de frågor piraterna huvudsakligen brinner för behövs det något tydligt. Närmast symboliskt. Precis som att 80-talets fokusparti Miljöpartiet behövdes för att få till stånd ett rejält snack om miljötänk.

Så nu kommer vi till själva grejen.
Meningsskiljaktigheten hos pirater och miljöpartister.

Kritiken från Piratpartiet är, vad jag uppfattat, att de gröna inte kan driva “sina frågor” samtidigt som de driver “piraternas frågor”. Inte med så få mandat de har – och dessutom får man med paketpolitik som inte alla pirater går med på. Piratpartiets stöd kommer från alla möjliga håll, inte bara grönt. Varför föra en splittrad kamp för allas lika, grundläggande demokratiska rättigheter?

Dels sammanför Piratpartiet alla politiska – och även opolitiska – intressen. Viktigast är dock att lyssna på vad de faktiska kandidaterna Miljöpartiet har tänkt skicka till EU själva säger om vad de vill göra i EU-parlamentet:

Inte ett ord om någon av de vanliga piratfrågorna.

Värt att notera är att kommentarerna från Mp-kandidaterna gjordes innan Piratpartiet fick sitt uppsving och började tas på allvar inför EU-valet. Idag svarar typ alla med piratinfluerade åsikter för att fiska röster.

Men vad är slutsatsen då?
Vad ska man rösta på?
Kan man verkligen lita på något parti?

Jag vill hävda att Miljöpartiet och Piratpartiet är de idag sundaste alternativen. Sedan handlar det om personlig övertygelse. Är de viktigaste frågorna att driva dem om fiskepolitik, kärnkraft och ekologisk mat? Eller ska man se till att lampan riktas mot vår våldsraperade rättssäkerhet, informationsfrihet, personliga integritet och demokrati så det ger gehör även hos de dominerande S & M?

Miljöpartiet har redan platser säkrade. Nu behöver vi även ge Piratpartiet mandat. Piratpartiet kan ta hand om att driva sin politik aktivt och så kan Miljöpartiet visa ett stöd genom bl.a. fortsatt gott omdöme vid omröstning.

Tillsammans, i symbios, kan vi samarbeta och göra skillnad!

Detta inlägg baserades på en kommentar till Maria Ferms uppföljning till Rick Falkvinges post som var en reaktion på Marias typ-svar-inlägg på min ursprungliga MP/PP-jämförelse. Förhoppningsvis fångar respektive bloggares egna inlägg upp kommentarsdebatterna någorlunda.

Andra på ämnet som jag snappat upp: infallsvinkel, Tvivlar, Johan Ronström, Jakop Dalunde, Fredrik Frangeur.

Om Piratpartiets “vågmästarstrategi”

Jag läste ett inlägg om hur SUPER AWESOME Oscar Swartz är som tydligen blev “Årets aktivist” (men var inte den enda prisbelönta piratbloggaren).

Det intressanta är dock kritiken som lyfts mot Piratpartiet. Något som beträffar en vad jag uppfattar lite inaktuell data gällande vågmästarstrategin. Jag vet inte om det är typisk politisk lova-runt-jargong som spökar där egentligen, men vad som står gällande denna strategi är inte nödvändigtvis verkligheten inför nästa riksdagsval. Följande är vad Eva Westerberg indirekt uttryckte kritik mot:

Men hur kan det bli så överordnat allting annat att man beslutar sig för att stödja det parti som stöttar dem i dessa frågor, och det rakt av?

Jag ställer upp som EU-kandidat för Piratpartiet och strategin där, enligt vice ordförande Christian Engström som toppar valsedeln, lyder “rösta med gruppen om vi inte har starka skäl mot” när det gäller partigruppen Piratpartiet går med i. Det är en strategi jag ger mitt fulla stöd – och även gärna ser (officiellt) spiller över till riksdagsstrategin.

Faktum är att vi har personval i Sverige. Senast denna vecka läste jag i DN (eller var det VK?) om hur “Sverige borde lära sig av USA” eller något. Det var kritik till den praktiska betydelsen av personval – förmodligen som en reaktion av FRA-genomdrivandet. Det vill säga att personvalet idag inte har någon betydelse om de valda blir partipiskade och mobbade – och att man då bör rösta på enskilda toppkandidater som “känner sig tvingade” att hålla vad de lovar. Det uppfattade jag som kontentan av artikeln i alla fall.

Nu är det också så att Piratpartiet har varit hårt kritiserande av just partipiskan inom Alliansen som såg till att Sverige i teorin upphört som demokratisk nation (brevhemlighet, gott folk). Om inte annat så har ett skifte skett i politiken där man idag tydligt bör se hur viktigt det är att inte tvinga människor att rösta som partiet vill – utan enligt egen övertygelse. Förutsatt att man har starka (demokratiskt grundade) skäl.

Så, Eva Westerberg, jag tror ärligt talat att Piratpartiet (och ev. Miljöpartiet) är öppnast bland partierna för att inte rösta blint. Personval ska ha betydelse – man ska rösta enligt sin övertygelse och inte bli övertygad tvingad/hotad. Enligt PP’s vågmästarstrategi är detta ej en officiell uppfattning, men jag ska lyfta frågan till diskussion.

Viktigt är även att komma ihåg att partier som ideologiskt bryter mot Piratpartiets tre principer (inte frågor) är “frowned upon”.

Datalagringsdirektivet på gång i Sverige nu

Efter regn kommer åska, efter åska kommer lång (1 år) lagring av känslig data i syfte att koppla samman individer, övervaka personers relationer till varandra och jagvetintevad-men-allt-är-möjligt. Visst, samtlig data ska inte lagras, men privata organisationer ska tvingas spara “fotspåren“. Ni kommer ihåg att man inte kan veta vem som är bakom ett skyddat IP-nummer? Nu kan man.

Det känns så overkligt. Varför händer detta i Sverige?

Det är egentligen gamla nyheter. Datalagringsdirektivet (eller “fotspårslagen”?) är ju klubbat i EU sedan många år sedan och pushades för av Thomas Bodström, Socialdemokraternas justitieminister. Nu tar Moderaterna/Alliansen över sina bröders arbete och avslutar det. Är ni förvånade? Nu har ju Bodström till och med lyckats framstå som värsta rättsäkerhetshjälten.

Enligt Thomas Bodström skulle en lagringstid på endast ett halvår göra det svårare att bekämpa grov organiserad brottslighet.

–Det blir lite bättre för Hells Angels, lite sämre för polis och åklagare och det har ingen som helst betydelse för den personliga integriteten.

Det är däremot skönt att åtminstone Johan Linander är öppen om att det betyder att pissa på svenskars privatliv.

“Det är en liten ytterligare integritetskränkning, men väldigt viktigt för polisen.”

Johan Linander

Advokatsamfundet är dock på de sundas sida och frågar sig om det inte är brott mot svensk grundlag.

– Det här är ett oerhört stort ingrepp i den personliga integriteten. Det är ett paradigmskifte att börja övervaka och registrera människor som inte är misstänkta för brott

Anne Ramberg

I 2010 års tvåpartisystem är inget alternativ acceptabelt ur integritetssynpunkt. Båda regeringsalternativen vill veta vad du gör och när. Vad är nästa steg? Jag tror att samma strategi som Piratpartiet har inför EU kan tänkas vara lämpligt för oss i riksdagsrundan nästa år. Samt att satsa på kommunvalen.

Ett kvart sekel har gått och idag efterlyser jag, med samma vurm som Per Gahrton hade, just ett sådant parti: ett parti fritt från blocklojalitet, som öppet och offensivt vågar ifrågasätta det allt mer vulgära konsumtions- och tillväxtsamhälle som socialistiska och borgerliga partier gemensamt skapat.

Birger Schlaug

Birger, det finns redan ett nytt parti. Piratpartiet. Det ifrågasätter inte “konsumtionssamhället”, men om en piratideologi etablerades skulle konsumtion inte vara så problematiskt. Ett samhälle med färre lastbilar som fraktar kompakta plastskivor, kilometerlånga filmrullar etc. hade gett uppskov till stora lättnader för tillväxtens konsekvenser.

Elektricitet (dvs data; information, kultur, nöje) är både förnybar och (snart) praktiskt taget oändlig. Att använda sig av modern teknologi är det första steget mot en bättre värld – även för Birger Schlaug.

Ipred: Det gäller all immaterialrätt

Jag hittar tillägget av “försök eller förberedelse” på flera ställen i Ipred-propositionen. Det är ju nästan som att det skulle finnas något underliggande mönster här!

Kika in följande i propositionen föreslagna lagändringar:

  • 17.1  Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
  • 17.2  Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644)
  • 17.4  Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)
  • 17.5  Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)
  • 17.6  Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156)
  • 17.7  Förslag till lag om ändring i lag (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter
  • 17.8  Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)

Bestämmelserna i [tidigare stycke] tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Ovanstående text finnes inlagd i nämnda områden ovan. Det är helt galet. Hur kan man helt plötsligt säga att försök eller förberedelse till intrång är ett brott, när försök och förberedelse kan vara vad som helst?

“Jaha, du installerade µTorrent och besökte The Pirate Bay dagarna efter att Per Gessle släppte sitt senaste album!”

“Jaha, du försöker bygga din egen MP3-spelare. Varför då?”.

När är undersökande, experimenterande och utforskande inte ett försök eller en förberedelse till intrång i någon av de luddiga immaterialrätterna? Jag vill ju efterapa och skapa samma saker som andra gjort genom att t.ex. titta på kretskort och reverse-engineera protokoll.

Umeå vidare med Lund mot 2014

Umeå har nu fått veta att man, tillsammans med Lund, går vidare i kulturhuvudstadsatsningen. Gävle och Uppsala, som nämnts tidigare, får inte vara med och tävla längre.

Lund var förmodligen den starkaste av motståndarna. Gävle må ha haft coolast idé, den kulturella allemansrätten, men Lund planerade åtminstone något stabilt och tafast. Uppsala missade hela grejen med att man borde fortsätta vara en kulturstad efter – och inte minst etablera något före – utlysningen, så de är det helt förståeligt att juryn kastade ut.

I september nästa år sammanträder juryn på nytt. Då får vi se om Umeå eller Lund står kvar till 2014. Intressant nog så är det två städer som blir kulturhuvudstad numera och det är väl Estland eller något som har fått äran att utlysa en av deras städer.

Dock sög det ju ganska hårt att Umeå inte vågade ta med sitt unikum i ansökan – den stora etableringen av alternativa, obskyra subkulturer. Hur många andra städer har en stor, publik latex-lolita-goth-modeshow mitt på det centralaste torget?

Update: Lite fail är det dock att man uttrycker sig att det känns som att ha vunnit VM-guld. Dels har Umeå inte vunnit något än, dels är det ju bara Sverige som är med och tävlar i Sverige – inte ens övriga EU. Fail. 🙁

Piratpartist, javisst!

Med anledning av att pettter kom ut ur garderoben och även lite med anledning av hans anledning så kommer även jag ut ur min relativt nybyggda garderob här och nu.

Förra valet, 2006, så röstade jag inte på Piratpartiet. Jag tyckte att det var en jättebra grej, att de hade hunnit mogna under det dryga halvår de hade existerat, men ansåg att det fanns viktigare saker att rösta om. Jag har varit medlem i Piratpartiet, samt Ung Pirat, sedan ganska strax efter att det bildades vad jag vill minnas (kommer inte ihåg när jag skickade sms:et) och har stött verksamheten kanske mer indirekt än direkt.

På senare tid har jag alltså intresserat mig mycket mer i kopieringens filosofi.

Nu tycker jag dock att det är dags att på allvar se över de redan väletablerade partierna. Socialdemokraterna och moderaterna lever upp till “politiker som lovar runt men håller tunt”. De planerar mer hur man ska behålla makten än koncentrerar sig på hur samhället faktiskt utvecklas. Detta gäller även de partier som gullar med S och M till stor utsträckning och den praktiska konsekvensen av detta är att lagförslag enklare drivs igenom med lobbying och annat falskspel.

Detsamma gäller EU-parlamentet. Där är risken för demokratiskt förfall ännu större dock, eftersom vi svenskar inte insett hur mycket makt EU faktiskt har när vi är en medlemsnation. EU-valet är minst lika viktigt som riksdagsvalet. I vissa aspekter, t.ex. “vi måste ju”-bortförklaringar & “alla andra gör ju det”-mentalitet i nationell lagstiftning, så är de beslut som tas på EU-nivå faktiskt mer inflytelserika för våra vardagliga liv.

Så nu kommer jag ut ur garderoben med ovanstående anledning, samt i samband med det SMS jag fick från en vän:

Du har kommit med på EU-listan : )

Om ni har en anledning till att inte rösta på mig, var god ta upp den. Bästa kommunikationsvägen är nog genom bloggen – då kan även andra flika in – men jag finns även personligen på telefon (helst SMS) och e-mail (inte lika mycket) likaså. Uppgifter finnes i sidospalten på förstasidan. Anledningar som innebär röster på andra piratpartister är helt okej – anledningar som grundar sig i en särskild uppfattning av mina åsikter (oavsett ämne) eller att någon annan skulle tycka bättre i en fråga önskar jag diskutera och ge klarhet kring.

Kom ihåg att EU-valet inte handlar om ett rött eller blått Sverige. EU-valet handlar om att behålla sunda, svenska värderingar i ett lobbyist-infekterat Bryssel. Gurkorna får numera vara böjda, men direktiv som IPRED 1, det kommande IPRED 2, datalagringsdirektivet, ACTA och dylikt behöver fortfarande elimineras eller stoppas, beroende på dess aktuella status.

Listan i sin helhet finns på Piratpartiets hemsida.

Anna Troberg livebloggar från Ipred1-hearing

Följ Anna Troberg i hennes livebloggande från folkpartiets hearing i riksdagen om införandet av privatpolislagen i svensk lagstiftning.

Sådär, nu har jag installerat mig och de andra piraterna (Christian och Jonathan) på folkpartiets hearing om IPRED.

Ska vi ge makt åt privatpersoner och företag att göra något polisen inte har rätt till? Bör vi se till att privatpersoner och företag kan använda sig av utpressningsmetoder för att berättiga en lidande affärsmetod?

Just nu har just den första felaktiga floskeln uttalas, nämligen “upphovsrätt är äganderätt”. Det vet vi ju att det inte är.

Vidare så rapporteras det åtminstone nu precis i början över IRC också direkt från riksdagen.

NU pratar någon jävla nationalekonom om upphovsrätt
Han säger att 99% av pengarna i mjukvara finns i CLosed Source
Men större delen av den tekniska utvecklingen finns i Open Source

Knappt hinner jag publicera så fortsätter Annas liveblogg.

Upphovsrättens förstjänst står i relation till konsumentens nytta – Que? Why? Den här får någon gärna förklara för mig.

Det där handlar – tror jag – om att ifall en konsument som vill köpa Madonnas senaste album verkligen ska få Madonnas senaste album i bästa kvalitet, inte en Kinakopia som är inspelad från kassettband. Handlar egentligen om trademark, men försvaras genom upphovsrättsliga metoder.

Samtidigt fortsätter IRC att förmedla seger genom FAIL.

Bard tycker frankrike är ett framgångsland när det gäller upphovsrätt

Fildelningen är ju horisontell, sade Rasmus. Regeringen tittade bort och visslade

ag tror att regeringen (riksdagen i helhet egentligen) behöver få en föreläsning om hur fildelning fungerar. Alternativt så bör någon tipsa media, så de inte rapporterar det som en bra grej att man mumlar bort kritik genom att komma med menlösa ändringar.

Det känns gång på gång som att strategin inom politiken är:

  1. Kom med ett förskräckligt förslag som alla kommer att hata.
  2. Fixa till några detaljer så att det låter mycket bättre och rata själva det gamla förslaget.
  3. ???
  4. PROFIT!

Vi bör komma ihåg att detta bygger upp för en oerhörd attitydförändring hos det svenska folket. Det kallas psykologi och har använts flitigt av såväl uttalade demokratier som diktaturer genom tiderna. Genom att “ändra på sig” visar man sig medmänsklig – och att man vill ju det bästa för alla. Så därför “backar man” på enstaka, irrelevanta punkter.

  • För FRA backade man aldrig på den totala avlyssningen av det svenska folket. Exakt samma apparatur med exakt samma kabeldragningar och exakt samma kopior av exakt samma trafik är kvar. Inget ändrades.
  • För Ipred 1 målade man först upp en hotande skräckbild som i praktiken innebar att samtliga IP-nummer insamlade av Antipiratbyrån sedan flera år tillbaka riskerade civilrättsliga åtal. Nu har Beatrice Ask (Publicity Stunts, lektion 1) uttalat sig om att det inte ska gälla retroaktivt. Men framtiden är ju kvar.

Vi bör förvänta oss samma taktik med datalagringsdirektivet och Ipred 2 (båda klubbade hos EU-parlamentet) där det förstnämnda förmodligen kommer att diskuteras i Sverige till våren. (Hurra för politiska klimatprognoser!)

  • Datalagringsdirektivet innebär en massavlyssning som läggs på internetleverantörerna och inkluderar data inom Sveriges gränser. Metadata ska lagras om vem som ansluter var och med vilken metod, vid vilken tidpunkt och vem som ägde vilket IP-nummer då.
  • Ipred 2? “Det Ipred 1 gör jävligt gör Ipred 2 jävligare” skriver Marcin. Det är en bra början på att förklara de svärjelser man kommer att införa i den svenska lagstiftningen.

Som tur är så är brokep på väg att bli superhjälte! Då kan han fixa ett möte med Beatrice Ask och tala vett, etikett, sunt förnuft, klokhet, kunskap och samtliga övriga saker man verkar behöva lämna hemma för att gå till jobbet som politisk marionettdocka.

EU vill söka igenom hårddiskar över landsgränser

BBC rapporterar att EU vill börja leta igenom hårddiskar över de fysiska landsgränserna.

Huvudursäkten är tydligen barnpornografi. Föga överraskande, och givetvis finns det en annan bakomliggande nödvändighet för att förslaget ska ha nyhetsvärde. Fetstil av mig:

The ministerial meeting also backed the anti-cyber crime strategy that will see the creation of cross-border investigation teams and sanction the use of virtual patrols to police some areas of the net.

Ambitionen är alltså att ytterligare generalisera EU-myndigheternas makt och sudda ut nationsgränsernas betydelse i någon EU-centraliserad lagbok. Exakt samma nackdel (och emellanåt fördel!) som allt som rör centralisering – en påtvingad moral och kulturellt missanpassad rättssäkerhet.

Ett land som Sverige med en historia som visar stöd för informationsfrihet påtvingas inskränkande, kunskapsfientliga förordningar. Jämför detta med t.ex. att Sverige plötsligt skulle tvingas legalisera diverse narkotika som många andra länder ser mycket lättare på.

Other “practical measures” include encouraging better sharing of information between police forces in member nations and private companies on investigative methods and trends.

Jag ser nog hellre att färre samarbeten görs mellan myndigheter och vinstdrivande intressen. För visst är vi medvetna vid det här laget om vad sharing – att dela med sig – innebär? Tänk situationen att icke-myndigheten Antipiratbyrån får undersöka misstänkta fildelares hårddiskar. Fast tänk att företag i andra länder med helt andra värderingar, typ Frankrike, skulle få göra detsamma. Eller kanske Web Sheriff.

Vidare så är det tydligt att när EU blir större och mer inflytelserikt så blir det svårare att kritisera “EU”. Det är ju helt separata delar av EU som gör diverse saker. Typ räknar brottslingar och stiftar lagar mot dem. Ta följande praktiska exempel – citatet i artikeln är perfekt:

In a statement outlining the strategy the EU claimed “half of all internet crime involves the production, distribution and sale of child pornography”.

Samtidigt menar man att fildelning är brottslighet på internet. Bara i Sverige har vi åtminstone 2,2 miljoner aktiva fildelare. Betyder det – även om endast Sveriges fildelare räknas in och ingen annan brottslighet räknas – finns 2,2 miljoner utspritt över EU som pysslar med barnporr?

Eller menar man inte att fildelning är “internet crime”? Sure, det kan ju vara upphovsrättsintrång och således inte räknas till internetsfären. Dock undrar jag hur man i en sådan tolkning skulle försvara IPRED-implementationen i Sverige där privatpersoner får mer makt än polisen (rättfärdigat, klappat och klart rakt in i lagboken).

Vidare vill EU även installera trojaner på folks datorer enligt HAX. Det behöver jag inte ens kommentera hur fel det är.

Konsensus är att även om man säger att man vill komma åt barnporren så är samtliga implementeringar av maktöverbruk steg mot komplexare lagstiftning, färre kulturellt unika samhällen samt ett större integritetskränkande.